Gath gav mig ordet: "Vilka är KIK 2022/2023?"

Jag satt och läste Per Widerbergs intervju med Mikael Gath inför fredagskvällens lilla ångestmöte med Västervik.

Och då kom det helt plötsligt, det där ordet som jag famlat efter hela hösten.

I-d-e-n-t-i-t-e-t.

”Någonstans måste vi hitta och förstå var vi är någonstans. Och det är kanske där vi inte riktigt hittat identiteten i år”.

Mikael Gath säger ofta kloka saker, ibland även något ogenomtänkta men det är därför som jag diggar honom också, och de där orden är precis vad det handlar om.

Och speciellt då det ordet som börjar på I.

Vilka är KIK 2022/2023?

Vilka är grundbultarna?

Vem eller vilka är karaktärsspelarna?

Var är den röda tråden? Finns den ens?

Jag saknar profilerna, någon som sticker ut från vardagens kaffe med mjölk. Jag visste att Trevor Cheek skulle saknas både på och utanför isen, men att han rent karaktärsmässigt skulle saknas så pass mycket, det trodde jag faktiskt inte.

Kan ni inom fem sekunder räcka upp handen och säga vem som går i bräschen i detta KIK?

Precis, tänkte väl det. Det är ”funderar-emojin” på den så det bara sjunger om det.

Förra säsongen hade man svarat med blixtens hastighet.

Men varför har KIK då hamnat här? I början av säsongen såg det ju så bra ut. De inledde där de slutade i våras och efter hemmamatchen mot Djurgården (0–1), där vi fick se en otroligt bra hockeymatch och där KIK gjorde allt utom mål, var jag helt övertygad om att KIK skulle bli ett lag för topp 6 även den här säsongen. Men innehållet i den krönikan har definitivt inte överensstämt med verkligheten.

Den för KIK krassa verkligheten.

För efter den där goa fajten mot Djurgården har jag suttit och väntat.

Och väntat.

På att KIK ska upp på samma nivå igen. Visst har de gjort bra matcher, vändningen hemma mot Björklöven var inte dålig, men den där stabila, höga nivån har man inte legat på sedan de där fina matcherna i inledningen. De har faktiskt inte varit i närheten av att hitta någon jämn nivå och det är det som jag tror oroar Mikael Gath allra mest.

Och det är också där Gaths snack om identitet kommer in.

Vilka är vi?

Vart är vi på väg?

Inte ens herr Luuk kan svara på den frågan.

Under de två första säsongerna var KIK ett bottenlag, förutom det där nykomlings-sprattlandet hösten 2019, det var bara så det var.

Att äta eller ätas, det var frågan.

Och förra säsongen var man Hockeyallsvenskans stora överraskning, det var ingen som funderade på något annat – alla var överens om det och KIK lyckades flyga med de vingarna hela säsongen.

Den här säsongen?

Ja, fråga inte mig.

Det hjälper inte ens att fråga Mikael Gath.