"Käften Gath" och Cheeks lilla agg mot Karlskoga var kvällens behållning

Den hockeyallsvenska premiärkvällen är över.

Kristianstads IK kammade noll. Men ändå inte.

Om man tittar i den allsvenska tabellen efter en spelad omgång så kan man konstatera att KIK blev poänglöst.

Men det fanns ju så mycket mer än några futtiga (nåja) poäng att packa ner i den där gröna säsongssäcken som det står 21/22 på.

Jag tyckte att vi fick se en riktig go premiärfajt denna fredagskväll, trots att det inte blev någon målfest.

Men tempot fanns där, intensiteten, känslorna, grinigheten, tjurskalligheten. Såna ingredienser man älskar när man sitter vid sidan om.

Man har ju följt KIK i två ganska motiga säsonger (hösten 2019 borträknat) i Hockeyallsvenskan och det är nu som lyftet ska komma.

Och snacket kring pressläktaren var också att det var det nya KIK vi fick se – mot ett topptippat Karlskoga (jag vet inte hur många gånger jag har skrivit de två orden den här veckan).

Och visst fasen såg det bra ut. Mikael Gath tyckte inte att han kunde begära mer spelmässigt, däremot var han mindre nöjd med att hans mannar drog på sig nio tvåminutare. Några var dubbelutvisningar men det blev ändå så att det var de där berömda special teams som avgjorde.

Frederik Dichow var vass.

Men Lars Volden var sylvass.

Den sistnämnde vann den högklassiga målvaktsfajten, men KIK fick ändå ett positivt svar när det gäller det frågetecknet som råder kring målvaktssidan den här säsongen. Det är inte utsuddat än, inte för min del i alla fall, men Dichow överraskade positivt i premiären. Precis som hans lagkamrater.

Jag nämnde grinigheten och känslorna innan och det fick vi ett levande bevis på i första perioden.

När KIK åkte på sin första utvisning (Trevor Cheeks första av fyra) hade Gath synpunkter på domslutet och då hördes det från Karlskogabåset: ”Käften Gath!”

KIK-tränarens svar: Han stirrade ut bortabåset på det sättet som bara Gath kan.

Härligt!

Den andra känsloyttringen som jag tar med mig efter ikväll är Trevor Cheeks svar när jag frågade honom vad han tyckte om Karlskoga.

”I don’t know much about them, but I know I don’t like them”.

Jag hör efteråt på min inspelning att jag skrattar till spontant.

Jag tyckte att det var ett innerligt, härligt och ärligt svar – och om j-a-g ska vara ärlig så tror jag att det är ganska mycket av den attityden som KIK behöver. Jag vet att Dennis Svensson har varit inne på det under försäsongen och det är bara att hålla med KIK-kaptenen: KIK behöver lite transatlantiskt tänk och en annan attityd om man ska klättra uppåt på den allsvenska stegen.

När det gäller det sportsliga så klart. Men man ska också sätta sig i respekt hos motståndaren, jobba med den egna mentaliteten och visa statements både för sig själva och omgivningen.

Där kommer Cheek, Sideroff, Rauter och Kontos ha en stor betydelse den här säsongen. Bara man slutar att dra på sig onödiga utvisningar…

Nästa motståndare är Björklöven på onsdag, inför en fullsatt A3 Arena i Umeå på första idrottskvällen utan restriktioner.

Björklöven som gjorde hiskeliga 10–2 på Södertälje i premiären.

I Scaniarinken!

Linan på den varningsflaggan är lika spänd som Paul Stanleys gitarrsträng…

Träffade förresten ”Hasse” Hansson både före och efter matchen. Iklädd KIK-halsduk såg han ut som en riktig supporter. Det var en ganska fin syn. Han lät också förvånad själv över att hockeysuget kommit tillbaka. ”Det fanns ju inte alls där när säsongen tog slut i våras”, sa han.

Supporter till KIK och spelare i Tyringe – en något udda kombo. ”Nån ska ju vara det”, flinade ”Hasse”.

Efter matchen var han frustrerad över att KIK aldrig fick in det där ledningsmålet. Men han var ändå imponerad av sitt gamla lag, speciellt av deras första period.

Hasse med halsduken lär återvända till sin gamla hemmahall…

Allt för nu.

Trevlig hockeyhelg!

/Marcus