"Ett Norrlandsäventyr som gav hopp – om utebliven ångest”

De gjorde det igen. Efter skrälltvåan i Ö-vik i onsdags trodde åtminstone inte jag att KIK skulle kunna bjuda på en repris i Umeå. Men det gjorde de.

I Winpos Arena dessutom – där de tidigare fått lämna isen lottlös inte mindre än sju gånger.

Jag har inte sagt det många gånger den här säsongen, om ens någon, men nu blev jag faktiskt imponerad av KIK. Hatten av för Gath och grabbarna.

Fyra poäng av sex möjliga.

Mot ettan och tvåan i ligan.

På bortais.

Jo, jag tackar jag.

Snacka om ett lyckat Norrlandsäventyr för Mikael Gath och hans pressade pojkar.

Tvåan mot Modo i onsdags togs med hjälp av en hel del tur, det kan ingen protestera mot, men reprisen mot Björklöven var absolut inte orättvis. Inte på något sätt.

Det var en helt jämn hockeymatch i 61 minuter och 56 sekunder.

I första perioden var jag förundrad över hur disciplinerat, cyniskt och taktiskt KIK uppträdde. Naiviteten i egen zon, som uppenbarar sig då och då, var som bortblåst och de låg hela tiden rätt i sina positioner.

I andra blev det något sämre, men Björklöven var knappast numret större för det. Och allt i spel fem mot fem tog Jörgen Hanneborg – vart i allsin dar kom hans formtopp ifrån? – hand om.

I tredje perioden samlade KIK mod och skapade massvis med heta chanser.

H-u-r kunde Linus Pettersson och Aleksi Ainali missa när de kom två mot noll?

Ainalis avslut träffade inte ens mål…

Men kvitteringen skulle komma och det efter ett powerplay-spel som, likt Hanneborgs form, kom från ingenstans. KIK spelade bländande ”PP” och så många chanser under ett och samma powerplay vete gudarna om jag har sett Gaths grabbar producera någon gång tidigare.

I overtime var de sedan lusfräcka när alla tre vågade gå med och anfalla. Jakob Bondesson, Theodor Pistek och Patrick Harper – visst börjar han komma igång på allvar? – satsade allt på svart.

Och då såg Löven rött.

Det är samtidigt lätt att hylla trion för att de vågade. Hade någon av dem daltat med pucken så att Björklöven hade kunnat vända och avgöra hade vi knappast gett några tummar upp för Harper & Co.

Men så funkar ju idrotten, det vet ni sen gammalt.

Poängen, spelet och uppträdandet ger också hopp om utebliven press och ångest i de sista omgångarna. Västerås hemma och Tingsryd borta nästa vecka kan innebära mycket för KIK.

Säg fem eller sex poäng och jag tror att KIK mer kan ta sikte på en åttondelsfinal och kval till SHL än ångesttankarna och det där hemska kvalet till division 1.

Kontrasterna är gigantiska på den undre halvan, det måste ni hålla med om.

Rekordjämnt och supertajt räcker nästan inte till för att beskriva den skräckinjagande situationen.

Nu håller KIK lite välförtjänt helg och på tisdag kommer Västerås på besök.

Trevor Cheek spelade inte i kväll mot AIK och är förmodligen ett frågetecken inför comebacken i Kristianstads ishall.

Men Cheek eller inte Cheek.

Oavsett vad så räknar jag med att KIK-publiken vänder den rätta kinden till på tisdag.

Allt annat än en publiksiffra över 1 500 får anses som riktigt jäkla dåligt.

Speciellt efter det här fyrapoängsäventyret.